Renovera din putsade fasad med rätt färg.

Fasadputs och färger.

Färg som passar till fasadputs blir lite svårare att välja då man måste ha en färg som andas. En färg som kan släppa ut fukt från putsen. Silikatfärg är en sådan färg som är diffusionsöppen och släpper igenom fukt och väta så fasadputsen kan torka ut. Men det finns också olika typer av silikatfärger också så det gäller att man väljer rätt även här. Utöver silikatfärger så kommer det nya färger ut marknaden som ska passa till cementputser men vi tycker man ska vara lite försiktiga med dessa nya färger ändå.

En bra putsfirma kan leda dig på rätt spår.

I många fall har det visat sig efteråt att det inte fungerat som man tänkt och fasadputsen blivit förstörd. Man ska tänka på att har man väl målat en fasadputs med fel färg så är detta mycket svårt att få bort utan att förstöra den undeliggande fasadputsen. Det finns professionell hjälp att anlita och vid utförande av fasadputsning tycker vi att man ska göra detta. 

Fasadrenovering ska utföras rätt sätt.

En gammal kalkmålad fasadputs kan vara mycket vacker att titta på. Samma sak med ett äldre lertegeltak. I bland kan det vara svårt att bedömma vad som är en vacker patina och vad som blivit ett skadligt eftersatt underhåll.  Men förr eller senare riskerar man att kanske få större underliggande skador i konstruktionen än en gammal vacker synlig patina. Då måste man renovera.

I dag finns det massor av nya material att välja mellan vilket i sig är bra men en orginalprodukt är ändå en orginalprodukt. Renoverar man en befintlig fasadputs bör man hålla sig till så nära orginalprodukter som möjligt. Misstänker man att stommen har fått skador kan man göra stickprov i fasaden innan man börjar att riva bort all gammal fasadputs.

Man ska också veta att vi redan har utmärkta produkter att färgsätta våra fasadputser med. Kalkfärger och ädelputser har vi använt oss av länge och är väl beprövade produkter för just fasadputs. Fasadputser skiljer sig åt i huvudsak på 2 sätt. En är enbart kalkbaserad och den andra är kc-baserad dvs både kalk och cement baserad. Det senare exemplet ger en hårdare fasadputs medans en kalkbaserad är mer mjuk eller porös. Kalkbaserade fasadputser dominerade upp till 1950 talet. Sedan kom kc-putser starkt och tog mer eller mindre över den ledande användningen av fasadputser. En bra grundregel är att aldrig blanda dessa 2 putser. Har man en kalkbaserad fasadputs så ska den också lagas med ett kalkbruk.

Tradionell kalkfärg.

Att måla med kalkfärg är nog den mest tradionella metod vi vet när det gäller kalkputser. Blandningen består oftast ca 80 % vatten och ca 20% Kalk. Med denna tradionella kalkfärg utförs brukligt 5-7 strykningar men man kan också klara sig med färre strykningar. Man ska också skydda sig med skyddsglasögon, handskar, och kläder som syddar huden då kalk har frätande egenskaper. Som med allt arbete med fasader så blir det alltid en hel del maskeringsarbete så som fönster, dörrar, mark, rabbater, osv. Man kan också skölja bort stänk av kalkfärg med en vatttenslang under själva kalkmålningens gång. Vi tänker då mest på mark, rabatter, och liknande.

Vi har också den kalkfärg som vi kallar för fabrikstillverkad som är betydligt tjockare  och täcker med 2-3 strykningar. Ut över detta så är själva processen den samma. Förvattning och eftervattning. Kalkfärger brukar oftas kryssmålas med större moddlare över hela fasadytan. Man bör också försöka att måla hela partier i ett svep och försöka hitta naturliga avslut om möjligt. Man ska aldrig avsluta eller ta en paus mitt i en pågående väggmålning och låta kalkfärgen torka. Då kommer detta att synas rejält och en färgskarv kommer att synas. Kalkfärger målas vått i vått hela vägen för bästa resultat.

Kalkbruk och fasadputs på trästomme.

Många villor i Stockholm är också reveterade dvs att man har puts på trästomme. Förr i tiden slog man bland annat i pluggar trästommen för att få putsen att fästa men en modernare metod  som man använder sig av i dag är att man först fäster en förhydningspapp och sedan en vassmatta på trästommen innan man börjar att putsa. Vassmattan består av vassstrån som löper igenom ett armeringsnät. Bilden visar en reveterad fasadputs. Tittar man tradionellt sett så har man oftast använts sig av ett kalbruk vid denna typ av fasadputs. Ett kalkbruk är mer mjukt och poröst och klarar av bättre att ta upp trästommens alla rörelser innan det spricker. Ett kc-bruk är hårdare och spricker lättare vid rörelser. Utför man en fasadrenovering och man redan har ett kalbruk på sin fasad så bör man inte blanda ihop dessa putsbruk utan fortsätta fasadrenoveringen med så lika befintliga material som möjligt. Att undersöka fasadputsen så man vet vilken typ av underlag och putsbruk är att alltid rekommendera. Att fastställa vilken typ av fasadputs man har kan vara nog så knepigt samtidigt som nya typer av material som lovar att det  ska fungera. Vi har redan välkända fasadputser och fasadfärger  som vi vet fungerar och har använt oss av mycket länge. När vi utför en renovering av en gammal fasadputs använder vi alltid oss av välkända och väl beprövade fasadmaterial för att få en lång beständighet på utförd fasadrenovering.

Vanliga orsaker till skador i fasadputs.

Fönsterbleck kan ha bakfall som resulterar i att regnvatten rinner bakåt och tränger in i fasadputsen i överdrivna mängder vatten. Rost är en annan orska till att beslag läcker. Man bör kontrollera skarvar till stuprör och hängrännor. Läckage kan ge upphov till fuktskador, missfärgningar, frostsprängningnar i fasadputsen och vill det sig riktigt illa så kan vatten tränga längre in i konstruktion och orska skador även där. Man bör kontrollera och åtgärda dom skador man upptäcker på sina plåtbeslag. Nu finns det ju andra orsaker också varför man får skador i sin fasadputs. Det kan ju vara så kallade mekaniska skador efter i slag av olika föremål. Har man målat sin fasadputs med fel färg kan sluta med att färgen börja flagna och puts börjar släppa och lossna. Ingen fasad är den andra lik så orsaker till skador varierar naturligtvis från fall till fall.

Fasadputs som glimrar.

Ädelputs är ett samlingnamn på en fasadputs som man kan påföra på lite olika sätt. Ädelputs är också en vanlig typ av fasadmaterial på våra villor. Ädelputsen kan rivas av eller så kan den också sprutas på fasaden. Detta kallas för stänkputsning och är troligen den vanligaste metoden i dag. Nu kan man ju bearbeta ädelputsen på lite olika sätt men dessa två metoder är nog dom mest utbredda metoderna. En nyputsad fasad med ädelputs glimrar inte på en gång utan det brukar ta lite tid innan glimret framträder i fasadputsen. Stänkputsning ger en knottrig fasadputs som många uppskattar. Fasadrenovering med ädelputs är en av dom vanligaste metoderna och kan pigmenteras i dom flesta kulörer. Bilden visar hur ädelputs appliceras med putsspruta på ett äldre sekelskiftshus med fasadputs i Stockholm. Ädelputsen sprutas normalt två gånger på fasadytan för att ha ett fullgott resultat.

Genomtänkt fasadrenovering.

I många fall när det gäller fasadputs finns det ofta inget behov att knacka ner all fasadputs då dom flesta skador uppträder lokalt i fasadputsen. Innan man börjar med att knacka ner all befintlig fasadputs bör man göra en ordentlig kontroll av övrig fasaputs så man slipper onödiga och kostsamma arbetsinsatser. Självklart har fasadputsen i bland gjort sitt och då måste den knackas ned.

Däremot finns det andra typer arbete man bör utföra samtidigt med fasadrenoveringen som till exempel målning av takfot. Det finns massor av andra byggnadsdelar som också har ett behov av vanligt måleriarbete så man bör passa på med detta när man har byggnadsställningen på plats. Även samtliga plåtbeslag som ligger i direkt anslutning till fasadputsen bör kontrolleras och eventuellt bytas ut vid dålig funktion.

Fördelen med detta är också att man kan måla takfot och vindskivor innan man börjar att färgsätta fasaden. Man målar takfoten först för att sedan maskera in takfoten med täckplast. Väljer man att måla efter färgsättning så riskerar man att skvätta ner fasadputsen med målarfärg. Det kan ta lite tid att maskera en takfot men man har tillbaka detta i slutänden av fasadarbetet.

Mur och puts.

Den vanligaste metoden idag är nog treskiktsputs. Denna typ av fasadputs består av grundputs, grovputs, samt ytskiktsputs. Treskiksputs utförs antingen med tre olika rena kalkbaserade putser eller med tre kalk och cementbaserade putser så kallade kc-bruk. Grundputsen jämnar ut underlaget och ger samtidigt ett jämnare sugande underlag när putsen ska torka. Grundputsen skapar också ett bättre fäste för grovputsen. Grovputsning blir också treskiktsputsens tjockaste putsskikt. Och slutligen påför man ytskiktsputsen där man väljer struktur och även kulör. Strukturen består oftast av en sprutad ytskiktsputs som ger en knottrig struktur men ytskiktsputsen kan även borstas alternativt rivas av.

Putsbruk består av antingen ett rent kalkbruk eller ett kc-bruk som är en blandning av kalk och cement. När man arbetar med fasadputs så väljer man putsbruk efter putsbärare det vill säga vilken typ av vägg som ska bearbetas. Man kan säga att ju hårdare putsbärare exempelvis tegelsten så kan man använda mer cement i putsbruket men ju längre ut i fasadputsen man kommer brukar man minska på cementinnehållet i putsen för att bli mer kalkbaserad i ytskiktet. Putsar man på ett reveterat hus det vill säga puts på trästomme så använder man sig av ett mer svagare kalkbruk. Detta för att kunna uppta rörelser i fasadputsen utan att spricka så lätt.

Nu för tiden så används rent kalkbruk för det mesta bara när man restaurerar historiska byggnader med gamla fasader som redan har  kalkputs. Putsbrukets färg får man genom att måla den putsade ytan men man kan även använda sig av genomfärgat putsbruk eller så använder man sig av båda metoderna på en gång.

Kontrollera mot byggnadsnämnden vad som gäller för din fastighet.

När man utför en fasadrenovering och vill förändra och exempelvis byta färg så ska man alltid kontrollera om det krävs ett byggnadslov för detta innan man sätter sina planer i verket. I stora städer som Stockholm värnar och bevarar man om kulturhistoriska fastigheter och man får inte gå in och förändra stadsbilden eller fastigheten hur som helst vilken en yttre fasadrenovering kan göra. Därför är det alltid viktigt att kontrollera vad som gäller för fastigheten och området  där fastigheten ligger. Olika regler kan gälla för olika områden. Fasadputs är ett starkt och tåligt fasadmaterial men för eller senare måste man renovera sin fasadputs. Utför man en fasadrenovering med samma metod och samma kulör och återställer fasaden till ursprungligt skick så ska det normalt inte behövas något bygglov.

Rätt underhåll ger en lång livslängd.

Hur länge en fasadputs håller beror på många orsaker. En putsad fasad bör ha en livslängd på runt trettio år men ingen regel utan undantag. Det finns hela och fina fasader som är betydligt äldre. Ett bra underhåll med rengöring och lagning av sprickor och andra skador i fasaden förlänger renoveringsintervallen med flera år så att sköta om sin fasad lönar sig. Fasader är utsatta för ganska mycket påverkan utifrån. Vårat klimat som skiftar ganska kraftigt i från sommar till vinter och allt där i mellan. Föroreningar i luften så som avgaser och andra typer av utsläpp kan också orsaka missfärgningar och smutsa ner fasadputsen beroende på fastighetens läge. Ligger fastigheten vid ett starkt trafikerad läge så kan detta snabba på nedsmutsning av fasaden. I detta läge kan en återkommande fasadrengöring vara en en del av det viktiga underhållet.